Precis så där ego tänker jag i det andra, som du gör i det första exemplet. Du minns ju den där grejen förra veckan då du hade en tröja på dig som du fått av en vän som hade tvättat sina kläder i ett visst tvättmedel med parfym i, som ju får kläderna att lukta som om de legat i en källare en längre tid. Jag undrade över var den där lukten kom ifrån så plötsligt och den verkade ha kommit med dig hem till mig. Jag fick genast huvudvärk av den och då tyckte du när jag tog två huvudvärkstabletter mot smärtan 'att så känslig får man väl ändå inte vara?'. Trots att det var vad jag uppenbarligen var. Ja, och sedan i förrgår när du berättade att din pappa dog i den där bilolyckan på E4an och du grät så det skvalade över honom, så höll jag faktiskt just då med dig om att det nog var en bra replik 'att så känslig får man väl ändå inte vara?'. Du lät precis som om du led av att din pappa ryckts bort från dig så plötsligt, trots att jag själv just inte kände någonting alls för att han gått bort. Det led ju jag inte stort av.