Det är mest diskussioner som inte rör en själv, inte låter en själv få ett ord med i laget eller diskussioner som inte klarar av uppgiften att roa församlingen, som bör kunna tråka ut även den mest hängivne upplevare av just sådana påtagliga fenomen i mera verkligheten.

Få människor kan som det där gamla fina uttrycket om floden, stå med båda sina bara ben i ett jordgubbsland, gå på lunch och sedan komma tillbaka till samma land och uppleva precis samma sak som då de bara benen först ställde sig i en position som inte låter sig i som onödan upprepas.