Mitt Fotogalleri består av alla som jag håller av.
De hänger där på väggen och när jag går förbi,kan jag känna att de tillhör mig.

Ditt foto finns inte bland dem.
Jag står inte ut med att se dig,för då kan du fortsätta att skada mig.

Oförstående har jag undrat Varför?
Utlämnat och Skyddslös,utan nåt större värde för dig.

Bara när det gagnade dig.

Det var så mycket jag behövde,men allt hade ett pris.
Tidigt präntades lagen,min vilja finns i skogen,din makt över allt rådande.

För varje svek,varje tår,har jag sörjt förbannat och hatat dig för allt det som du tog ifrån mig.

Mina hamrande nävar lämnade gropar i trästammarna,ur strupen kom ett vanmäktigt skrig som skrämde fåglarna på flyckt och skalbaggarna sprang och gömde sig i sina skrymslen.

Den vassa saxen klippte din bild i molekyler.
Vid ansiktet med det speciella flinet,tuggade saxen länge.
Länge efter att bilden inte längre fanns.

Mitt straff till dig.
Hoppas du led hela vägen fram till Helveteselden.