Har du sett det djupaste mörkret, sett alla världars skräck. Sett hur nattens dimma tar ett mjukt tag, smeker dig. Tyst.
Har du sett när ljuset sugs ur dig tills glöden inte syns längre. Du, din resande själ. Ge upp din värld, låt existensen du är utkämpa den uråldriga kampen. Instängd i en svart klaustrofobisk natt, ett vakuum utan tid. Levande begravd, dödsdom utan död. Du kan inte blunda eller hålla för öronen. Du kan inte skrika för det finns inget språk. Utsöndra allt ljus du har i ett sista försök. Eller somna in i dimman som viskar så tryggt: -"Oroa dig inte, vi tar hand om din själ."