ar. Relativt allvar i vilket fall. Behöver du
bara skriva vad du tycker, tänker och känner
och sedan kalla texten för en novell eller saga.
Då spelar det ingen eller liten roll vad texten
innehåller.

Fast i teorin kan poetredaktionen ha invänd
ningar om du verkar uppmana till att begå
brott. Så då skriver man om påhittade figurer
som begår brotten. Och hoppas på att det får
gå igenom som 'konst'.

Ungefär som att spela in en film om andra
världskriget, via en påhittad historia. Visa i
filmen flaggor med hakkors, låta skådespelarna
hälsa varandra med Heil H... och så vidare och
dra ut allt

som i vanliga fall påstås vara förbjudet för
privatpersoner, eftersom film är konst och
konsten sägs vara fri. Det är dock fortfarande
förbjudet för privatpersoner att göra precis
samma sak.

Det betraktas inte som konst om du som privat
person hälsar på vår statsminister med ett
Heil H... och blir filmad av din kompis. Att
något verkar vara konstigt behöver alltså inte
betyda att det är konst eller konstigt.

Snart är det den första april. Som konstnär, en
poet är ju självklart konstnär, borde du kunna
hitta på en saftig bluff och sprida den på internet.
Eftersom kontroll, exempelvis behovet av kont
roll, egentliga är en illusion

så borde det går att skoja om exempelvis kontroll.
Att som protest mot identitetskontroll, alla som
ser ut som svenskar går fram till en polis eller
flera samma dag och visar bevis på sin identitet.
Det kan då vara äkta

eller fejkade bevis. Som en första april-grej.
Man kan förstås klä ut sig och härma en mer
eller mindre offentlig person. Själv väntar jag
förstås inte till den första april utan skojar
precis då det faller mig själv in.

Som att sitta och snarka under 'döda partier'
i en film. Det vill säga att gå och se en actionfilm
och när det blir repliker i filmen och scenen
liknar 'drama' snarare än dramatik, det vill säga
brist på action

och mobilerna genast tänds bland publiken i
'mörkret'. Då kan man få höra mig börja snarka
på min plats i salongen, för att själv bidra till
den rent allmänna kalabaliken och anarkin.
Kanske också högt yttra orden

'jag håller med, sådana här scener då det inte
exploderar något, kunde de gärna få klippa bort.
En kvalitetsfilm exploderar det något i minst
var tionde sekund'. Gärna så det hörs av alla
dem som har sin mobil tänd

för att kolla om någon de känner har börjat
dricka sin sjuttonde kopp kaffe den dagen eller
kört upp tummen i röven på sig själv eller sin
partner, av ren tristess. Du ser uttråkad ut, vill
du att jag kör upp

min tumme i röven på dig? Jag tänker inte be
dig slicka av den efteråt. Men om du skulle
insistera så lovar jag att överväga saken. Jag vill
ju inte tvinga dig till något du inte vill själv.
Eller menar jag det?