när kreditvärdigheten nått bottennivåer
har man det inte lätt
jag får inte ens låna andras utslitna kläder
dom som ändå skulle slängas
så illa är det

"du får höra med någon annan"
"här finns inget att hämta"
säger man bistert

slutligen
går jag till Pantbanken
med min själ
och frågar vad jag kan få för den