Röda lakan lämnar spår i nuet
Måne synar fläckar

Röda lakan skrivs
av minne

Orena händer tafsar
Liv & död
inte längre skapas

Toner sinar
Ingen längre talar
Vad som hörs är tystnad

Med grepp runt hals
aldrig skrika
sår i hals, bett i öra

Sliten udd försöker skriva
på tomma ark att fylla
ohålade, orörda
alltför vackra

Som innan en flickas
nakna kropp
Kvävd i kärlekssång

Guldkantad dikt
som kunnat vara
arkiveras

Förlorat ord
som aldrig vill igen

Månen vittnar
pennudd av & borta

Tungandad själ & hora
Vad gör liten flicka

Oskuldens tid är tagen

Fönster vibrerar
ilska utåt

Vrålar smärta
över horisont

Dunstar i ett eko
Som ingen aldrig hör