När vi möttes första gången, gick vi bara oseende förbi varandra.
När vi möttes andra gången, såg vi varann i ansiktet.
Tredje gången vi passerade varann, möttes våra ögon.
Och när vi möttes för fjärde gången, stannade vi båda och hälsade.

- Ja, här möts man och har samma ärende. Ränner fram och tillbaka, sa mannen jag mött.
- Vi gör oss av med vårt dåliga samvete. Det som är resultatet av vår överkonsumtion.

- Sant, svarade jag. Inför Vår Herre och här på soptippen är vi alla lika!

Mannen jag just mött log och sa:
- Ja, så kan man ju se det! Undrar om man måste deklarera sitt sopsamvete sen, innan man lämnas tillträde till evigheten.

Mannen jag just mött och jag såg åter på varann.
- Man kan ju aldrig veta, svarade jag. Ha en glad påsk!

Och vi log åter båda.