Nålar upp orden
han fångade i vinden
nätet finmaskigt
ändå slank de vackraste
igenom som livet självt

tappar det lystern
när friheten begränsas
av okänsliga
som i gråskala målar
regnbågens ljusa färger

blundar för glädjen
vandrar i sorgens töcken
när solen skiner
i betraktarens ögon
ler människor tillbaka