till telefoner. De kan vara sköna att
hålla i handen. Så länge det bara inte
ringer i dem. Jag hatar verkligen då
det ringer i telefonen. Jag menar, det
finns ju sms.

Jag är inte förälskad i telefoner, men
de är helt okej, att de finns. När det
ringer och jag är upptagen brukar jag
svara en smula kort. 'Ja?'. Eller 'verkstan'.
Eller 'var brinner det?'

Men är det på eftermiddagen eller kvällen
och jag inte är upptagen kan det helt enkelt
bli 'Vill du sälja något? Din själ eller så?'
Jag är helt enkelt inte vän med telefoner,
eller att någon alls

vill ha mig att svara i en. Jag avskyr när det
ringer i dem. Värst är det när det ringer i
dem hemma, eller ute, på bussen, i tåget,
i taxin, på vägen till eller från precis mitt i
steget. Så jag svarar

inte alltid. Vi kan ju inte alla vara perfekta.
'Inte' skall alltid komma före 'alla' i en mening,
för att följa receptet. Då betyder det att du
menar att en del gör eller är, och inte alla.
Såvitt du inte menar

alla förstås. Då behövs inte 'inte' i meningen.
Till och med statsministern pratar i nattmössan
då det kommer till grammatiken. För att inte
tala om de flesta politiker eller människor då.
Så är det bara.