Svammeldans med klös
river skuggor i trasor
blottar hjärteblod
uppdämd flod brister ut i
tysta skrik meningsfullt mod

från en nutida
Bukowski i barspegeln
skymtar åldrandet
skål käre Fröding din tid
har varit min tid är nu

Berlin smältdegel
vacker i sin dekadans
bakom ridån släcks
ljuset en blå ängel på
väg ut från sin sista dans

river murar tar
mer än hon ger för givet
andemeningen
flyr med och in i mörkret
dagen kisar nyvaken