Jag lever i ett lyckligt förhållande med mig själv, men ibland vill jag ha skillsmässa, åtminstone för stunden, för dagen... natten räknas inte. Gör den? Om jag är vaken på natten menar du? Ja, ibland är jag vaken om natten, men det är nätter jag verkligen trivs med mig själv. Det är mera på dagarna som, för att kompensera för de vakna nätterna måste jag sova bort dem. Jag hatar det helt enkelt. På dagen är det ju meningen att en skall vara vaken, eller hur? Hur det skulle gå om jag bara lyckades vänta på dygnet igen och sova på nätterna istället? Jag skulle troligen sakna dem, börja få abstinens och så precis som en nyligen avvand missbrukare, återvända till missbruket för att få uppleva kicken igen. Trots att den allra första upplevelsen inte går att upprepa. Som första förälskelsen, första kyssen, första nobben och första gången jag fick ett riktigt gott kok stryk. Första gången jag fick en rak höger för att jag var så störig efter en helkväll på krogen och verkligen inte ville ta en taxi hem och vägrade att ge igen med kniv.