Sentimental musik fyllde nöjesparken.
Några brokiga par gled ut på dansgolvet.
En hårlös hårt sminkad tjej ,i högklackade svarta skor
drog blickarna till sig .
Hon stod där helt ensam.
Ett gäng skrattande killar närmade sig henne.
Deras nyfikna ögon var fräcka.

Hon kände sig obekväm och gick mot utgången.

"Får jag följa dig hem?",hörde hon plöstligt .

Hon vände sig och såg ett änglalikt ansikte,
en välformad kille med svårfångade ögon.
Han hade glott på henne hela kvällen.

Lätt fårvånad svarade hon inte.

"Jag heter Osvald."
"Och?"
"O!"
"Ja!"
"Jag har aldrig sett dig här förut."
"Oj!" utbrast hon och fortsatte,
"Sådant namn i Guds glömda håla?!"

"Titta bara på mig ! Är jag inte värd det?"
frågade han kaxigt.

"Kanske."svarade hon skrattande.

Vid vägskälet stod några siluetter
med hoppande fimpar i mörket.

"Till vänster eller åt höger ?" frågade han.
"Till höger ."svarade hon.
"Aha,det är bakom järnvägsstation?"
"Ja."
" Jag följer dig?"

Hon ryckte på axlorna.


f.f