Varför ska du behöva bära allt?
Tyngden du bär blir en sten i min själ.
Jag finns här, men du ignorerar kallt
den hjälp jag erbjuder. Jag vill dig väl.
Jag försöker, men var du än når
i min själ river du sår.
Läkningstid kan bli flera år,
men det verkar som att du inte förstår
att jag inte vill i dina skador kasta salt.
Allt jag vill är att du delar med dig
av allt som är jobbigt och svårt.
Jag säger alltid att jag lyssnar, så säg mig
är inte delad tyngd en del av förhållandet vårt,
eller skulle jag ta det allt för hårt?
Jag är väl din karaktär för support?
Varför ska du själv bära allt?
Jag tycker just det börjar bli gammalt.