Vinden smeker rygg
känner värmen sprida sig
rågen hukar sig
frosten faller som tårar
nattens kyla är över

rågvakten kan se
morgondagen an utan
oro för säden
sover han med ett öga
på glänt under bar himmel

i torpet glöder
det i vedspisen doften
av nybakat bröd
hänger kvar i köket på
soffan snarkar huskatten

snart stundar bråda
tider ett barn är på väg
vad tiden lider
livet i utmarkerna
har sin regelbundna gång