strix q tog mig med till capitol city
men Jesus tar mig ända hem
när äventyrens år förlorat sin fägring
kom drömmarna jag haft i kläm
en dagsländas eller nattfjärils framfart
kan inte längre vara av vikt
när allting undanröjts som låg mig i fatet
och allt det där som skymde min sikt
visst fanns det dagar när vi var redaktörer
när gnistor blev till präriebrand
men vi var aldrig dramats huvudaktörer
och båtarna fick aldrig nå land
ett galet nöjesfält i Guds blixtbelysning
har mist sin dragningskrafts magnetism
för stillheten är guld, all hastighets tjusning
är inget annat än eskapism

LARZ GUSTAFSSON   14/12 2014