Och tanken slår mig genast, om och om igen, vid närbilder av Isabellas ansikte.
Hur många gånger har du hört någon säga...

"Vad du är lik Isabella!"

Ögonen som glimrar till, medvetenheten, sensualismen & skönheten,
intensiteten  återhållsam tyglad för ett ögonblick passionen

glädjen & lyckan 

lättheten & självklarheten i målmedvetna steg närmare intill
leendet som griper munnens förnöjsamhet

sprider sig genom hela din kropp...

som skakar av kåthet


Självklart så minns jag dig.

Din iver, otåligheten & sårbarheten.
Skörbar, fylld av längtan.

Hur van du är att män lockas av din  enigmatiska skönhet
eller med vilken lätthet din blixtrande intelligens förleder deras tanke om dig.
Hur lätt du får som du vill, alltid.

När du mest vill förföra & slippa vara närvarande i ögonblicken.

Jag ger dig helt andra ord
- vid vatten med hela Stockholm som utsikt - 
förklarar vad verklig intimitet & närhet är,
vad du saknar, din egentliga längtan,
och du, fantastiska underbara du,
med något bortvänt ansikte så börjar du gråta

tillåter din sorg frihet

"Du har rätt Tobias..."

och långt under din hud
finns ett innerligt hjärta som slår
hastigare och hastigare när vi möts
fylls av kärlek

åtrå, lidelse

och en dag blir lögnerna för tunga att bära för dig
självinsikten rusar ikapp dina gepardben

du frågar 
"Ser du mig?"
och dina ögon fyllda av självklarhet
tåras


och du försöker slita dig loss
men kan inte

du återkommer
om och om igen



tills du lyckas





och jag kommer alltid
att Se dig