Frigida, Iskalla kvinnor är inte romantiska.

Halkar i livet på alla faser: snö, frost, is,o.s.v.

Men, fortfarande önskar sig rosor, från den magiska trädgården.

Deras hjärta glider på en kaskad fall av istappar.

Söker sig tidig till våren i förhopning att smälta, det stora isberget.

Vilket har frusit om sina känslor orsakade av den här rubbade världen.

Nu sitter hon som en snödroppe,

Med huvudet böjt ner

hon är den blyga, frusna,

snälla och trevliga,

Redo att agera för att Herrens order…