Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag är astmaallergiker och där jag bor har jag en rökare till granne. Ofta när jag vill öppna fönstret och vädra kommer den vidriga lukten av franska cigaretten Galuaise (hur det nu stavas) drivande så jag bara vill kräkas.


Lämpligt straff för rökare? Dröm och verklighet!





Jag drömde att jag satt och såg på teve och i rutan var det "oändligt" långt program med vansinniga korta sketcher där den ena dumheten efter den andra passerade revy. Mitt i någonstans satt det en man i randig klädsel vid ett bord och framför honom låg det bakelser av alla de slag. Han satt i en cell och bakelserna var olika verktyg han skulle använda sig av för att bryta sig ut med. En tårta med inbakad fil och en nyckel till celldörren, en karta för att leta sig därifrån med och så vidare. Men det var skumt i cellen så det enda han fattade det som var att grejorna var ätbara och det enda han gjorde med dem var att sätta i sig dem och han satt där och åt upp den ena grejen efter den andra. Och eftersom det var i teve och någon filmade alla tokeriet gick kameran till fängelsets vägg och där tog den tecknade versionen vid och efter några hårresande "matematiska" instruktioner visades teckningen av ett ansikte men då draperiet ansiktet var tecknat på drogs isär såg man att näsan var en väg och de där tokerierna bara fortsatte i en jämn ström och nu var de inte bara tecknade längre utan uppblandat med människor som utförde den ena tokigheten efter den andra så jag höll på att bli galen men jag kunde inte slita blicken från teverutan och då kom du förbi och satte dig att titta men till slut blev du galen, klädde av dig på överkroppen och gick in i morsans sovrum men det var på teve och när du kom in där var det en liten etta du fått genom förmedling där du klämde in så mycket möbler att de stod i vägen för varandra och sedan tog de tokiga sketcherna och teckningarna över igen med olika instruktioner att följa i bild från vänster till höger och jag blev galen av alltsammans men så såg jag att videon teven stod på var avstängd och inte spelade in de där fullkomliga vansinnigheterna jag beundrade så att några tänkt ut och skapat och till slut kom det en text om att alltsammans var en hyllning av detektivernas vänner men det var bara en del av grejen som fortsatte hela tiden från vänster till höger och jag blev galen för jag förstod att det kanske inte skulle gå i repris och det var så fantastiskt skapat alltsammans men så kom jag ju ihåg att SVT har öppet arkiv och det lugnade mig något. Sedan trängde sång in i drömmen och det var du som sjöng och väckte mig så jag förstod till min desperation att det bara varit en fantastisk dröm jag skulle glömma större delen av om jag inte satte mig ned och skrev det här. Du höll i ett glad vatten och jag tog mina morgonmediciner. Det knasiga i saken är att jag tvingas skriva detta med pekfingret en bokstav i taget i rasande tempo och du väckte mig för nu närapå en timme sedan och nu är det dags för mig att göra frukost åt oss båda. Puh! Jag sov över hos dig och genast då du försökt vädra och jag genast sa åt dig att stänga för att det luktade rök från din granne tänkte jag det vore ett passande straff för folk som känner att de bara måste få förstöra dagen och närmiljön för andra vore att iklädas en tvångströja och fjättras vid en stol så de inte kunde vrida ens undan huvudet och tvingad se en sådan där formidabel film med tokerier av alla de slag som för ett sinne vilket som helst vilket söker logik i det som förevisas. Att personen ifråga till slut skulle bli galen så männen i vitt bara hade att köra sin leverans till närmsta madrasserade cell. Likadant för såna som känner att de bara måste hälla över sig eller spruta på sig "en gnutta" (halvliter) parfym vart de än och tar vägen i mera verkligheten och dessutom alltid vill hävda sin egen föreställning om rätten att förstöra andras närmiljö och kläder eftersom det är alkohol i parfym och den doften sätter sig i andras kläder och dessa måste tvättad separat för att doften inte skall spridas vidare till andra kläder. Doften satt senast i en vecka i mina ytterkläder och säkert i alla andras kläder hos de människor den personen möter den dagen.




Prosa (Fabel/Saga) av lodjuret/seglare VIP
Läst 249 gånger
Publicerad 2015-04-12 09:30



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP