Jag förstår inte varför en del människor kan se ut eller vara som de gör. Gör det mig per automatik till kriminell? Om jag nu har min kortsynthet och känner som jag gör, ska jag behöva stå för det och kanske till och med skämmas? Det finns serietecknare som tillfrågats om var de finner sina enastående karaktärer någonstans och de svarar att de hittar dem överallt i verkligheten. Även om de faktiskt kanske överdriver dem litet grand. Men inte lika mycket som karikatyren eller satirikern. Jag medger att även då jag försöker lyssna ibland inte hör eller förstår vad folk säger men av min pappa och andra har jag lärt mig att hålla god min och om det beteendet att låtsas inte är att ljuga. Vad är det då för fel med att som en unge åtminstone tänka och känna vad en del andra människor säger? Om jag nu exempelvis skulle tycka illa om eller älska fascister, ska jag då göra våld på mig själv och tvinga mig att göra en pudel bara för att vara korrekt i andras ögon. Jag gillar det där citatet som väl handlar om demokratin. Att en demokratisk person bör kämpa för friheten att tycka och tänka annorlunda, även om den som tycker och tänker annorlunda inte själv är demokrat. Det finns egentligen ingen riktig demokrati. Det finns situationer som kräver demokrati. Det är sant. Men demokraterna i sig saknas. För hur demokratisk är den som vill förbjuda folk att tänka och känna som de gör, bara för att de tänker och känner annorlunda? Jag som är allergiker och har astma dessutom möter ofta människor med hund, om jag då visar att hunden bör hålla sig på sin kant de yttrar (ägare av hund) att hunden inte är farlig, skulle behöva se hur jag håller i ett plakat där det står att min kropp inte tål hundar på grund av allergi. De skulle ändå betrakta mig som en dåre och jag skulle kunna hänga upp mig på deras val av klädsel, små eller stora skor, näsor eller händer. Det finns för den som är känslig av sig alltid saker att hänga upp sig på. Ända till den dag då jag provar hur det är att ha kortklippt hår, klänning eller gympaskor kan jag hänga upp mig på sådana människor och rynka på näsan åt dem som om de luktar skunk eller en halv flaska av någon ruggigt stark parfym. Jag går aldrig till stranden. Har inte där att göra helt enkelt. Jag blir inte brun hur mycket jag än solar och då kan folk där klaga på att jag inte är indian. Jag är 'vit'. Trots att om människor möter en indian, de skulle kanske vara rädda för att bli skalperade. Ändå var det rödrockarna (engelsmännen) som införde skalpering som ett mode för indianer de ville se bara i dött tillstånd. Om mördarna skulle tvingas släpa med sig hela indianen för att få ut belöningen för mordet skulle mödan bli för stor. Därför skalperade mördarna sina offer. Skalperna blev kanske många de med men var iallafall lättare att ha med sig. Sedan övertog helt enkelt indianerna seden. Det märkliga var att de (rödrockarna) och andra, använde sig av indianer som spejare och spårare. Till och med under andra världskriget.., fast nu kommer jag ifrån ämnet en smula. Fast många nog av oss människor går omkring i verkligheten och ser på det andra könet som en sorts bara bihang till sitt eget. Som en sorts ras som existerar mer som ett nödvändigt ont. Det spelar liten roll av vilket kön du är, man eller kvinna eller om du är androgyn, homo eller asexuell. Om du är transsexuell eller inte. Det är "de andra" det är något fel på. Likadant i politiken. De som inte tycker, känner och tänker som du, är det något allvarligt fel på. Jaså, håller du inte på AIK, Jesus, moderaterna eller saknar hund... Då ska du dö. Du har förverkat din rätt att leva om du saknar mobil, ogillar rap, danskar och föredrar pannkakor framför rulltårta.