hittar fortfarande dina bleka hårstrån i sängen
börjar inse att jag antagligen hamnade under intagningspoängen

timmar blir dagar och dagar blir veckor
det är rätt sjukt hur vi behandlar andra människor

handuken du använde sist du var här hänger fortfarande kvar på sin krok
när ni läser det här måste ni tro att jag inte är klok

har nog förlorat tidsuppfattningen
eller så är det mina hjärnspöken som stulit verklighetsuppfattningen

jag har svårt att andas
men det är väl så det är att våndas


jag vill bara börja om
komma bort från denna sinnessjukdom
snälla ge mig ett skäl att stanna kvar
ge mig någon form av (själv)försvar