Din älskade är som en ros
en knoppande kär
likt havets skummande skär

som öppet hav river våg
brasans löften och kärlekens sår
manar på minnen om ungdoms vår

sällan blommor till skruden
på topp du var
i som farligt forna dar

numer givna löften frias
in de skall för äktenskapets lov
utöver dagens begärliga behov

kärleken hettar likt solen
brun vill huden gärna bli
likt tavlan söker sitt staffli