Ångest
Jag hatar dig!

Du bryter ner mig, knäcker mig, förstör mig
Kokar som syra i mitt blod
Ångest, jag avskyr dig!

Du förtär mig, som ett långsamt och utdraget sista andetag
Klänger du fast vid mig

Du tar sakta över, förlamar och dominerar mitt liv
bryter ner min vilja och det som en gång var
ett glädjande tidsfördriv

Ångest, försvinn! Lämna mig.
För en dag till här i livet med dig
Det skulle knäcka mig.

Ångest, snälla försvinn.
Lämna mig.
Jag är bara skalet kvar
av den en gång starka människa som jag var.

Ångest, du är klar nu
det finns ingenting kvar.

Glädje och lycka är krossade drömmar
spillror från ett liv som inte finns mer

Allt som är här är skalet
tomheten
det ekande skriket inom mig
som inte hörs
och som inte längre känns.

Du kan gå nu, Ångest.
Du har redan tagit allting ifrån mig

Låt mig vältra mig i misären,
ledstjärnan
Det som är mitt allt.