Sedan jag var litet barn har jag:
♥ Gråtit tårar och sjungt på denna låt
♥ Gestaltat den i konsten
♥ Dansat känslan..

Ty detta är
ORDEN SOM GÅR RAKT IN I MIN BARNATRO

"Vinden drar,
Skeppet far
Bort till fjärran land.
Och sjömansgossens lilla, lilla vän
Står sörjande på strand.

Gråt nu ej, lilla vän,
torka tåren bort,
Och tänk på mig och på den ljuva tid
som kommer inom kort

Silver och gull
Kistorna full,
Hämtar jag hem åt dig,
Jag hämtar siden, sammetstyg
och allt jag skänker dig"

_____

Jag känner känslomässigt att jag sörjt länge nog nu
längtat bort - hur livet fått mig att gå vilse - fast det var rätt
jag kom ju hit - här jag är nu idag

Ni vet de där seriösa gamla Kaptenerna eldsjälarna, män som satte sin identitet till sitt värv och sitt skepp. Sjönk skeppet så gjorde de allt för att kvinnor och barn må räddas - ALLT för andras liv - så när allt var gjort - gav de upp sig själva - de följde skeppet ner i havets grav. Gav upp - blev ett med sitt skepp...

Jesus - jag vill ej se fler män identifiera sig med sina skepp och positioner, otaliga är de chefer som likt Kaptenen tar livet av sig då de mister chefsjobb och status - de lämnar fru och barn - för de känner de tappat sin manlighet? De verkar i tragi känna att Ingen kan se upp till dem - i deras image - hur de framställs då de bor flott i fina området, i vackra bostaden om de inte har sin status och sitt prestigefyllda yrke?

Hur vore att identifiera sig med att vara en kärleksfull Pappa. En god ömsint make? Och att äventyrligt pröva ett annat jobb - vad som helst en tid tills något lämpligare kommer?

Om jag vore man skulle min absolut HÖGSTA PRIORITET vara att lära mig allt om hur ÄLSKA MER - för vad är viktigare än Kärlek? Ett Jobb? Ett skepp? Ett sjuuuunkande skepp?

Jag tror på att lära sig följa vågorna, flyta med se vad som sker, se mot nya möjligheter - nya land i sikte..

Älskade kapten släpp taget om båten jag heter Costa i efternamn och det betyder kust - Kom i min famn - kom till hamn - jag väntar på Dig här..
Du behöver inte ta med kistor med gull - men jag vill ha Ditt hjärta fullt av Gull och tala mig silver - ÄLSKLING - kom Nu - jag har väntat i så många år - så många hav emellan oss - så många liv.

KOM HEM - Där vi båda är i hamn...

Din lilla, lilla vän ♥
DominiQue

©
Ord ur hjärtat: DominiQue NVC Costa
Lånad bild av okänd konstnär

Låten - finsk folkvisa - En hoppfull version:
https://www.youtube.com/watch?v=jxvFu24MzCc
31 augusti - 2015 Ljusbrons år 2015 eft.Kr