en björn smyger i tystnaden
jag går med tvekande steg mellan stammarna
med fält i mina händer
och skuggorna
vilddjuren

min spända hud är obeskrivlig
mina vita droppars ömma blod

kan du komma till mig
och hålla mina andlösa byar av liv
i färder utan slut
för jag hittar inte ut

i stillade tunnelbanor står jag
i klanglösa toner
fallna, större än någonsin
djupare än förr

kan du komma till mig

till gruvorna
och syrorna som sparat själar döda
outgrundliga som hösten
kan du väcka dem åt mig
kan du väcka mig

ett flyende fågelhjärta flyger
ovan mitt

vänder du nu
sänker du dig

älskade

ser du mig