Att skriva är att välja en stig
likadant för både dig som mig
att få fatt i ord som då faller på...

Man helt enkelt en sorts resa gör
vid sitt skrivbord
då blir man helt plötsligt
ordens chaufför...

Man är igång och med orden för...

Man samlar ord på hög
tills man hittar nå´t som dög
eller som grannen sa, sög...

Man bygger av ord ett hus
och orden ger en ett rus
man skriver som i sus och dus...

Allt rinner på så gott... Så! Då!

Tills man hör, du ser ju inget
ta och tänd ett ljus
så här ser ut
var i all sin dar
har du ställt ditt krus...

Då blir man burdus
och säger, du har ju lagt grus
i mitt dikteri gjort min "blues"
totalt diffus...

Det handlade inte om mitt krus
att jag var full
höll på med bus
utan det handlade om
att till sången få till ett gott brus
så innehållet i mitt krus
det var skrivar jagets bästa ljus!