Det har bosatt sig en främling
på gränsen mellan
dina smekningar
och ordet automatkarbin

På den gränsen
finns det bara stenar
betong och taggtråd
med vassa rakblad

På den gränsen
vill jag smuggla in
mina bara armar
och mina nakna barn

På den gränsen
kan vi väl bo tillsammans
och njuta av allt det mjuka
som vår kärlek kan ge

Inte bryr väl vi oss om
Europas gränser
Dublinförordningar
Genevekonventioner
eller Schengenavtal

I den här dalen
springer hjortar fritt
myror balanserar
med jättestora tallbarr

Polishunden är en vovve
som vill bli kliad bakom örat
leka apport
eller sträcka vacker tass

Militärhelikoptern är bara en dum fluga
som vi kan vifta undan
tills det blir lugnt och stilla
och vi hör fågelsången igen

Och mellan dig och mig
finns det bara naken hud
den öppna handens förmåga
och hjärtats kärleksröst