det sägs att efter regn kommer solsken

känner mig lika malplacerad som en
rymdsten
men sanningen är väl den att jag är väl bara
klen

om jag bara kunde stå på mina
ben


oförmögen och svag
kanske borde jag inte åkt mig väg,
jag tänker på det varje natt som
dag

men vad vet jag,
varför alla mina drömmar har våldsinslag

du tog mitt hjärta i beslag
och varje chans jag tog fick avslag
varje gång jag såg dig blev jag knäsvag
det kanske var ett misstag
det var väl efter det jag blev nervsvag
och du hade det inte lätt då min hjärna hade korsdrag


hur jag tack vare ångest kastat bort ett helt år framför en
dator

jag behöver inte ens en kalkylator

för att inse att min panik inte botas av promenader på kullerstensgator
för att inse att spriten och all den andra skiten inte släcker törsten
på den här kärleksturnén
men jag är väl lite av ett fenomen


när man har svårt att glömma
de där minnena som får hjärtat att ömma
är det lätt att fördöma


fan jag kan inte ens skriva längre.