den blinda analysen

gav inga svar

frågorna föll tätare

och regnet upphörde

aldrig mera

det var jag som

sneddade över gatan

alltid på samma ställe

det var som en rit

och den var enkelriktad

men livskampen hade ärrat

våra ansikten och jag

såg dig åldras därute

medan bilderna bleknade

dansade skuggorna mot grinden

orden från tusen missförstånd

viskades fram ur dimman

och tystnaden mellan oss

blev till en växande samling

små figurer av keramik

som pappan försökte sälja

på torget i Hagnäs

medan barnen tynade bort

i de dragiga rivningshusen

bredde kölden ut sig

och blodet stelnade i deras vener

senare blev allting tyst

och regnet fortsatte

sitt smattrande mot taken

jag tonade sakta ner

den sorgsna musiken

och gick ner mot stranden