Det är tre år sedan barnbarnet Lova, som då var 8 1/2 år, skrev den här dikten. Hon tycker fortfarande det är roligt att skriva, i alla former.
Jag har inte ändrat hennes "De" till "Det".
Våren är öppen. Våren är sol. Våren är söt. Våren är varm.
De doftar frukt. De doftar blommor. De doftar glass.
Jag ser hundar. Jag ser bin. Jag ser jordgubbar. Jag ser blommor.
De känns varmt. De känns kallt. Jag känner våren. Jag känner blommor.
De smakar gott. De smakar Vår. De smakar glass. De smakar bra.
Jag hör fåglar. Jag hör vatten. Jag hör er. Jag hör barn.
Jag tänker på sommaren. Jag tänker på dig. Jag tänker på . . . .
VÅREN ÄR HÄR