Jag var tretton år 
hade sommarlov
och förutom att åka och bada
i min egen sjö
som den kändes som
så ville jag dra mig undan allt
och bara få läsa.

Hade varit på folkbiblioteket
som det hette då
och lånat Utvandrarna
av Vilhelm Moberg
och började läsa i den
och därefter fanns det inget annat
som jag hellre ville göra
än att försjunka i mitt läsande.

För att ingen skulle störa mig
så gömde jag mig på övervåningen
i huset där jag bodde
för där var det ingen
som brukade hålla till.

Jag fortsatte att gömma mig där
och nu fanns det ingenting 
som var bättre än att få
dela tankar och känslor med människor
som även om de var främmande
och levde i en annan tid
och med andra villkor
så var de ju så lika mig ändå
en hisnande upptäckt
för det lite udda barn
som var jag.