du kom till mig

den natten den natten

satt jag på huk

i skogsbrynet om natten

då solen stod högt

och luften dallrade av hetta

koltrastarna

gjorde sina introspektiva

variationer

jag lyssnade inte på dem

stirrade bara tomt ner mot den torra jorden

då kom du bakom mig

och jag vände inte på huvudet

din kropp var som

en genomskinlig tunn slöja

håret svallade fritt

frågan du ställde utgjorde

i sig själva svaret

och sedan

upprepade du

de tre orden orden

de tre orden

tre gånger i följd

ingenting mer eller mindre

sedan var du borta

kanske var det inte du

kanske var det någon annan

från en annan värld

jag bara aldrig fick veta veta veta