En Quinnas uppvaknande...
EROTICA
- Gudinna Erotica, jag skulle vilja ha ett litet förtroligt samtal med Dig om alla mina känslor som flammar inom mig. Har Du ett gudomligt öra och ett litet nu att skänka mig? - Ja då, jag finns här, lätta Du bara på Ditt hjärta. Jag lyssnar. - Ja, jag är lite förvirrad, för livet har varit som en cylinder, jag minns när jag kröp och var baby, som om jag hade vuxna tankar, och jag kände en slags osynlig närhet. Jag var vuxen då andra var små, och idag när jag anses vuxen, ja till och med mogen så känner jag mig, som jag först nu är i puberteten. - Ja Du, lilla barn, för ett barn är vad Du är, livet är inte alltid vad det ser ut att vara, och i vilken ordning det blir, det har mest med planeternas kretslopp att göra. Du mitt barn kanske kommer från en annan sol. Och då påverkas Du även av den. Och lite känner jag även en annan gravitation. Säg mig har Du svävat nån gång? - Ja, nästan varje natt, och då är jag som fri, jag simmar över husen och ser allt ovanifrån, men ibland är jag lite för tung och kommer bara några meter upp.. - Ja jag ser Dig flyga när Du berättar, och Du rör Dig så smidigt, jag ser Du är hemma i det. Säg mig har Du blivit besökt av mörka skuggor någon gång? - Ja, sedan jag var barn. När de nalkades rummet kom det där hemska, vinande ljudet och den isande förlamningen. Sedan var jag så rädd, så rädd. De kom mot mina fötter ville trä på sig min hud. Jag var så rädd. Hela rummet vibrerade i ondska. - Vad gjorde Du? Skrek Du på hjälp? - Nej jag kunde inte skrika. Munnen blev med ens förseglad av en osynlig munkavle, och hela jag stelna i paralys. Rummet blev kvavt, helt mörkt och allt blev kvävande och tungt. En gråsvart densitet. Jag var fånge inuti mig själv. - Hur kände Du Dig då? - Rädd!!! Jag var livrädd! - Vad var Du så rädd för? - Jo, jag kände de ville komma in i mig, i hela min varelse och.. Sen vet jag inte mer. Jag visste bara det var ett hot. Men ibland lyckades jag få upp kroppen och bli ett med den i sängen uppsittande osynliga, och väcka mig själv. Då blev allt tyst och bra. De försvann. Men ofta kom de tillbaka och jag trycktes ned igen av atmosfären. Det var en batalj som gjorde mig utmattad. - Lyckades de någon gång komma åt Dig. - Ja en gång. Det var efter många år, jag var vuxen då och hade just drömt en sanndröm om att min man hade bedragit mig. Vi som älskat varandra så i många år, och lovat varandra trohet och evig kärlek. Jag var i Paris och han i Sverige. Jag ringde honom genast efter min middagslummer och frågade utan omsvep: Mitt hjärta förstod förrän jag själv visste. Jag blev förkrossad. Kände det gamla floret vara på min kropp, mitt huvud täcktes, och den bekanta svarta klänningen igen. Änkan. Änkan var tillbaka, en av mina skepnader sedan många liv. Och den tyngsta reskamraten av dem alla. Jag var förkrossad. Tillintetgjord. Jag stupade av matthet. Ensam. Övergiven. Jag visste jag var den mest oälskade fästmön på vår jord.. Jag skulle precis till att somna... DÅ! Då kom dom hånleendes, vibrerade i luften. - Hur hanterade Du det då? - Jag kände jag redan mist allt. Vad hade jag att sätta emot för? Jag tänkte jag har redan förlorat allt. Min man!!! Han som jag under Spaniens sol lovat evig kärlek. Jag var ingenting. Utan honom. Utan hans kärlek, en människospillra. Jag bara gav upp. Tänkte: "Ta mig då!" Vad kan bli värre? - Och då...? - Ja då, hände något jag aldrig riktigt förstått, det var som någon enorm kraft slungade mig upp ur sängen. Borta var alla mörka väsen. Och jag var plötsligt upprätt. - Stod Du upp? - Ja! Men, bara den osynliga delen av mig. Och plötsligt var där som en rymd, eller ett slags tak ovan mig som öppnade sig. Och ner kom strålar av bara ljus. Det var gyllene strålar. Jag badade i ett guldregn. Som eld, vatten, ljusstrålar på en och samma gång. Det bara forsade lekfullt över mig. - Å, men hur kändes det då? - Lycklig! Jag var så lycklig, lycklig och fri, jag kände mig inte ensam eller något som gjorde ont, jag översköljdes av ren välvilja, och en trygg mild kärlek, så trygg så genomgripande och omslutande att det var som att komma hem.. Ja sedan somnade jag väl på vanligt vis, och vaknade och fortsatte mitt liv, dagarna innan hemkomst och... Skilsmässa. Det var år av sorg, som följde, men skuggorna kom aldrig tillbaka. - Känns det bra nu då? Ja, och jag känner mig redo för fas 2. Jag vet nu oavsett om skuggorna var onda, eller om det var min rädsla för det okända och deras kosmiska mistljud och den där tonen som skar genom hela mig - att jag var beskyddad. För efter detta var alla mina mardrömmar bara ett steg bort från räddningen och ljuset. Och nu, nu får jag förnimmelser av kärlek. Jag har skapat mig en ny barndom och varit mestadels borta från världen i ungefär 17 år, och nu är jag som en jungfru på nytt. Min livmoder är sprängfylld med små skirt vita ägg. Mina bröst spränger och min hud ser yngre ut än för tio år sedan. Jag är som en ung flicka, mogen utanpå, men väldigt ung inuti. Jag får känslor av bubblor, jag ryser, skötet spränger ibland, som om det var en mullrande flygplansmotor i mig, och ljudet mullrar i min yoni som innan ett plan ska till att lyfta. Men jag längtar inte efter en man. Att bara bli kysst, smekt och penetrerad! Inte på det gamla sättet. Ej heller smekt och älskad av och med en Quinna. Det är inte det som lockar. Inte på djupet. Visst kan kött fresta någon gång, men helt ärligt jag berörs inte. Jag vill inte bli mamma. Jag vill inte ha säd. Jag vill inte genomföra en slags kopulation där kropparna styr. - Vad vill Du då? - Jesus!!! Jag vet, det är den där osynliga Quinnan i mig som vill älska. - Vill Du inte ha med Din fysiska kropp då? - Nej, eller i alla fall inte först! - Hur menar Du nu? - Jo att jag vill bli älskad på riktigt, inte bara som en organism där en annan organism ska svalla i känslor och vi ska kopulera ungefär som magotar. - Vem kan komma? - Han! Han som sökt mig sedan tidernas begynnelse. - Vem är han? - Erotica, jag vet inte. Men jag ska ta reda på det. .....
© ORD & COLLAGE "Erotica" lånade bilder och en selfi, juli 2014
Undertitel: ___©__ EN GYLLENE QUINNA
Övriga genrer
(Drama/Dialog)
av
DominiQueen
Läst 1823 gånger och applåderad av 29 personer Publicerad 2016-04-28 21:57
|
Nästa text
Föregående DominiQueen |