\"De rena
mot himlen kontrasterande
mjuka vita molnen
springer förbi mig
som vilda hästar.

Deras manar
är slöjmoln
som flyger efter dem
över den förgätmigejfärjade
och klara himmelen

Under mig
ligger en grön matta
ett hav
ett växande
frodandes liv.

Livet under mig
slingrar sig
krälar sig
äter och lever sig fram
bland lucker jord.

Från skogen
hörs ett skri
ett tysst vrål
nu är det äldsta trädet
fält igen.\"