När änglarna gråter
Då regnar det
Jag väntar dig åter
men på det går jag bet

Varje dag jag känner av
en längtan i mitt bröst
Det är som ett öppet hav
som söker efter tröst

Men trösten går ej att finna
Måste lära mig stanna kvar
Ej längre finns den kvinna
som jag en gång var
Den kvinnan fäller mången tår
i stunder som hjälplös och svag
Sommar, höst, vinter, vår
Dygnet runt, natt som dag

När änglarna gråter
Då regnar det
Jag väntar dig åter
men på det går jag bet

Dikt © Gunilla Karlsson mamma till Rickard 81-05