kan se oss nu

du stod bakom disken av glas

helt klädd i vitt

och jag

bara flöt omkring

i de ändlösa tomrummen

helt utan substans

dagar och nätter spolades fram

du var elden

jag var vattnet

men du

den ostliga vinden

över det nakna slättlandet

och

längs de gräsbevuxna

trädgårdarna

viskade orden

med dina flammande läppar

slutna till mitt öra

del II

Som ett roterande pärlhalsband bunden till natten, ser jag ditt ansikte tydligare varje gång du passerar ljusblixten från mitt öga i fokus med norrskensflammor över din böljande gestalt, möter jag dig dansande över ängar av glas välkomstkyssar en tidig morgon då gatubelysningen släcks och skogen brinner av höstens bladguld, drar jag djupt in doften av regnvåt mossa och sältan från det öppna havet, men det är ditt ansikte jag ser överallt omkring mig din silkeslena hud sluter tätt intill då jag försvann.