Så tyst det blev

kan du höra mina ohörbara

andetag nu?

vem spelar Scriabin

Le poeme de l'extase symphonie

mitt i natten?

kan du också

höra den nu eller är jag

ensam?

Som alltid ensam med den trolska musiken dånande i de mörka tunnlar var jag tillbringar mina vakennätter med den pulserande smärtan skärande nervändarna och febern som aldrig avtar utan tvingar mig allt djupare inåt gentemot magnetosfären omgivande polskifte svävar norrskenflammorna väsande över kaamoshimlens böljande dans macabre.

Så tyst det blev

kan jag redan väcka dig nu

drömmer jag bara

dessa

nattliga episoder

som

framsprungna ur feberkonvulsioner

och intensiv smärta

förblindar mig som

den pågående satsanalysens redan

gråtonande distans

jag skall klä mig varmare

nästa gång