Det går bra att prata om i stort sett vad som helst om det verkar 'påhittat' och inte innehålla fler sanningar än en medelgod bok vilken som helst. En roman, samling av något slag, bok som utger sig för att föra fram fakta eller liknande.
Sedan finns det sagor för barn, vuxna eller mindre än så, i ålder räknat. Själv drömde jag om bussar igen, så kallade vänner och bekanta, bara att jag är osäker på om jag verkligen kände dem eller inte. Å andra sidan kan det vara ett dilemma även i mera vaket tillstånd. En fråga som kommer upp är i alla fall om jag skall med bussen eller inte, om den går och när, vilket nummer den har och var det skall kunna hittas eller ha som resväg också. Nu kunde man ju tänka sig att en som utger sig för att sälja dammsugare och faktiskt pratar om en sådan försväljares möjliga evangelium. Det är kanske säkerhetsdörren som är så på tapeten just då, som en sådan där envis fluga, vifta bort den en vill, men ack så fåfängt ett göra som det då är. Att kunna sälja något eller ej handlar mera om att kunna prata bort i stort sett vem som helst och därmed komma undan med att sälja sig själva, sitt prat eller bara som luft. En del försöker förstås och lyckas även bedra folk som hade de betalt för det. Det vill säga rent lurendrejeri, som det egendomligt nog heter på ren svenska. Drejeri kunde ju annars ha varit hur att bäst angöra en brygga, dreja bi kunde ha handlat om flygande insekter och hur en tallrik kommer till och en del andra saker i uppblåst format. På alldeles egen hand kan en del människor dra sig fram, de som kan prata för sig eller nöjer sig med att vara så karismatiska att andra villigt erbjuder sina tjänster. Användbara ibland även. Annars kan en ju tycka att skitprataren är just det, upptagen av att svamla. Men där kan du ta fel om du tror på den valsen. Skitprataren har något att säga, bara att den är omedveten själv om budskapet, inte har argument som håller eller bara pratar på, som av nervositet eller bara av gammal god vana. Men ett eller annat budskap finns där, bara väl inlindat. Som att läsa en politisk eller religiös skrift och tycka att den har något att säga också. Den kör i och för sig det vanliga försäljningssnacket om att ni egentligen inte är så olika, bara att skriften säger sig innehålla sedan länge sökta svar och egentligen bara vill dig väl, trots att det ofta handlar om din väl odödliga själ, dina ägodelar, om du har något på banken och i lön och i så fall hur mycket.
Att lyssna till en som talar, i egen sak eller om det stora hela, det vill säga livet. Har i själva verket mycket gemensamt med en som har något att underbygga sitt svammel med. Det där som verkar så spännande och mystiskt. Som om du bara gått och väntat på en sådan där kompis eller ledarfigur större delen av ditt liv och så finns den, just nu också. Polaren har en idé, en ism att sälja på dig och du är bara alltför enkel att förföra. Som dröm var det i början och sedan även utvecklad. Jag trodde mig förstå den och tyckte att den sålde bra sitt budskap. Bara att jag drömt den redan förut ett par gånger och kände igen en del av valserna, hur de var tänkta att dansas, hur dansen sedan gick och även att den som dröm betraktad ville även förföra mig nog att jag skulle skåda det ljus en som förälskad gärna följer och finner, ro i en sådan form att jaget kan acceptera den även.