Vidvinkeln spejar
diffust koncentrerat
ett första skär
en första förtröstan
mot ett odefinierat mål
en känsla
ett tillstånd

Frostformationer
vackra raster
en hälsning
från natten
när kölden knäppte till
dechiffreras
av pupillens ryckiga rörelser

Skridskons skena
skär över vindhålen
kratrar
ner i det mörka intet
svarta hål
till en annan dimension
vars dragningskraft
kan likställas med månens

På land
tallarnas bark
attraherar solens strålar
alstrar värme
åt sina närmaste
Ute på isen
vasstråna pinas
fragilt i vinden
som om de vill gömma sig
i värmen under istäcket

Tyngdpunktens lätta förflyttning
över knivseggens udd
gammelklockans mjuka pendelgång
ett evigt tyst sökande
efter horisontell viktlöshet

Dova elektriska knackningar
studsar iväg under isytan
som ett eko
från den andra dimensionen
ett ljudmönster
för den inbitne
en varning
för den oinbjudne

Ännu ett skär
Ännu en pendelgång
Mot ett viktlöst mål
Mot en kustlinje i fjärran