Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Märkligheten med att förlusta sig med och sakna, fast än en själv ju bör vara sådan just också för någon annan. Nej, det är föremålet, föremålen för dig, som utgör just en sådan som frestelse att njuta av.


Du är mitt instrument




Jag måste bara få säga det igen.
Jag är som en bit choklad i din mun.
Du suger sakta på den då den smälter,
jag är som mjuk och finkornig lera

i dina händer. Lik en stråke med
vilken du spelar melodier på redan
väl uttjänta strängar. Du ser mig
genom en dimma av tankar, viljor

och känslor. Utan minsta tanke på
att du kan vara en karamell för mig
att som smälta och smäkta inför känsla
och åsynen av. Med en kopp hett till

kan du smäktande smaka mig, drömma
mig, ta dig tid med mig. Jag är som
den skönaste musik för dina sinnen
och som en röst du väl aldrig tröttnar på.

I dig själv har du ingen aning om att du
är min läckerbit. Bara att jag är föremål
för din egen lust och hunger, tröst eller törst,
att inte bara söka släcka utan faktiskt

bevara som en sådan där tänkt och
underbart möjlig första gång att uppleva
och sedan längta efter i resten av ditt liv,
trots jag ju finns här nu och även då.




Prosa av lodjuret/seglare VIP
Läst 377 gånger
Publicerad 2017-02-01 16:51



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP