Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Uppvaknande




Oroliga drömmar -

och i drömmen bröts tystnaden
av en duns mot rutan,
när en fågel föll
med bruten nacke
och utspända vingar;
det var sommar -

Vaknade av ångest;
det var vinter -

och av att Tystnaden
satt på min sängkant,
som en ängel för de troende.
Den sade:

Väckte dig
för att omfamna dig
ljudlöst

och för att bebåda dig
en stor glädje,

du är än en gång benådad -
du Lever.











Fri vers av Jan Widströmer VIP
Läst 530 gånger och applåderad av 18 personer
Publicerad 2017-03-04 11:44



Bookmark and Share


  Minkki VIP
det bebådade besannat
2017-03-31

  Heikki Hellman
Berörde mig så djupt att jag bokmärkte din härliga text. Jag njöt fullkomligt om det snabbt flyende ögonblicket du bjöd oss.
2017-03-11

  ResenärGenomLivet VIP
Ja, man får vara tacksam för livet...fin dikt...
2017-03-06

  Marita Ohlquist VIP
Varje dag är en gåva att vara tacksam över.
2017-03-05

  Ingrid Trolle
Fint komponerat om de
oroliga svåra drömmarna
och ett skönt konstaterande
att man lever.

2017-03-04

    ej medlem längre
Mycket starkt och vackert.
2017-03-04

  Stanley Rydell
Skicklig kontrastverkan, bevingade varelser som du låter skriva fram död och liv. Än en gång benådad - bebådat!
2017-03-04

  Gunnel Eriksson VIP
Varje dag man vaknar till ännu en dag
är en stor glädje med eller utan ängel.
Fin dikt.
2017-03-04

  Rise Little One
Spännande drömmen med uppiggande dialog!
2017-03-04
  > Nästa text
< Föregående

Jan Widströmer
Jan Widströmer VIP