Inte förrän han gått
hela vägen
så trägen
och sett ljuset så klart
blev hans liv underbart.
Enligt sin sägen,
liten och trött,
sliten och nött,
av färden på vägen.
Med vilja av stål
efter kompasshusets nål
mot sina mål,
att dölja sitt sår
där man envetet går
får klivet
över motståndets krön
att ge själva livet
en rättmätig lön.


*
Dikten uppläst



- Poesi från Alvesta -