Det är en konst att inte tänka
om jag kunde vara tom på känslor
det önskar jag, att mitt huvud är blankt på ord
som ett tomt A4
att inga trådar i min hjärna formar ord som letar
sig ner till min mun och kräks ur sig meningar
som blir till ångest sen
det letar sig ner till mina fingrar och trycker på knappar
på telefonen till dumma sms
som blir till ångest sen
främst sker det när jag är berusad i natten
om jag ändå var en flicka som var obrydd
människor kan inspirera lite mindre
i slutändan är det jag som blir lämnad
och jag som blir olycklig
fast lycka kanske är överskattat