Jag vet att vi varit tillsammans,
att vi varit ett par.
Trots det kan jag inte minnas dig.

Jag vet på något vis
att vi har en historia tillsammans.
Med upplevelser av olika slag.

Vi hade det inte bara bra,
utan såväl fantastiskt som underbart.
Jag har bara tappat bort just den historien.

Jag kommer inte ihåg dig.
Men jag vet ändå att vi såväl hittat varandra,
älskat och umgåtts som någonting fint, ihop.

Det är bara så att jag inte minns
själva upplevelsen av alltsammans.
Som en bok du kan läsa om och om igen.

Du vet att du läst den förut.
Du minns den bara som bok,
inte vad som står på sidorna i den.