I den kalla strömmen
mitt i drömmen
räddar du
mig nu.
Du ger mig handen,
leder mig till stranden
av en liten sjö
och ställer dig att peka
på lycksalighetens ö
och ror mig dit i eka,
och du säger:
Vi väjer
inte mer
för det som ter
sig svårt.
Vårt liv har nått
ett mått
av gott.


*
Dikten uppläst



-Liten Poetik-