Efter att ha tillbringat större delen av morgonen genom att stå något böjd över och framåt lutad över än någons axel, än över annans ritbord. Han sökte skönja något i den konstfärdiges stift och krita. Ety han gick extra ibland som lärare i konsten att fästa såväl blick på inbilskt föremål, som även det som med litet färg, stänk och fantasi kunde tas för 'föreställande', van föreställande eller en tolkning av. Detta fyllde honom ömsom med munterhet, rent av uppsluppen glädje samt, i förekommande fall, med sorg eller stilla undran. Ibland verkade han något frånvarande. Det var väl något i hans blick eller hållning som kom att verka lätt avböjande. Visst dröjde väl kvar något av hans plötsliga möte med fröken Carlson, fröknarna Pettersson och Sjöberg?

Något senare. Jonas såg på medan en i den serverande personalen kom till bordet till vänster och satte fyr på några väl pannkakor i panna, en annan tjänsteande stack en kontakt i en reservsladd och förvandlade maten i flygande fläng till en sorts röra i en glansigt hög karusell. Där blandades en tre rätters middag till en enda som fyllig massa. Spaghetti och italiensk köttfärssås, kanadensisk och väl fylld gås med biff utan planka, tryfferad sås, grönsaker och potatis mos. Sedan gavs gästen en sked att skyffla in gröten i matintaget med. Efter upphällningens välling på färggratinerat fat med visst djup. Själv bytte han tid och plats till än senare och matsal uppå strand. Försökte till glömskans dystra fält och gömslen förpassa vad som tilldragit sig där och då genom att låta en uppsluppen operett passera revy och ridå.