Nu i själva verket ikväll lyfter jag mina kraftlösa armar och jag ber dig Gud, Ge mig en riktning i livet utan vägar torterade med fientliga klädfolk, här stannade min själ riktigt trött och jag vet inte om jag kommer att ta det så jag kommer inte att bli avsedd för mer förlust.

Mina knän är trötta på så många orättvisa vägar, jag kan inte släppa på kyrkans tillbedjan, det är nu din tur att böja dig uppifrån från den gudomliga himlen. Lyft upp och stöd de ben som du har planterat en själ av hopp att vara verktyget för dina saker som ses och osynliga här genom våra förutsägelser världen;