Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om en berg och dalbana.


Att nudda molnen och plötsligt falla ner

att i ena stunden kunna nudda molnen
för att i nästa ögonblick falla rakt ner,
och hoppas på att det finns en botten
där nere i de svarta dimlagren på marken.

att känna solstrålarna men inte tro på
att värmen faktiskt är verklig,
för att himlen när som helst kan
bli mulen och massivt grå.
då är framtiden oftast inte närvarande
målet blir att klara en dags
nyckfulla skyfall.

när det mesta är målat i svarta färger
blir det svårt att se framåt för
mörkret som gör sikten tung och dimfylld.




Fri vers av Elin E
Läst 295 gånger
Publicerad 2004-10-02 12:12



Bookmark and Share


  TINA.
Mycket bra beskrivit.. Man känner igen sig..
2004-10-02

    Noriega

2004-10-02
  > Nästa text
< Föregående

Elin E