Romaner som har någonting att säga,har därtill alltför ofta en överflödig massa av oväsentliga ord,som om det vore ett försvar eller en förklaring till romanens budskap,som bäst kunnat uttryckas i en enda mening.

*

Vilken författare som kan bedömas som mest seriös ur kvalitativt hänseende,mellan den som skriva för att få betalt och den som inte får betalt,är nog rätt så avgörande.

*

Det finns också författare som efter sin genombrottsroman,skriver samma roman om och om igen,där enda skillnaden kan vara att den bytt land och blivit äldre men hålla sig till samma tema.

*

Sedan föreligger anledning ställa sig frågan,varför vissa författare ägnar sådan möda till att göra saker mer invecklade än vad de är,istället för att utveckla dem.

*

För det som är naturligt,vilket innefattar en självklarhet,behöver ingen närmare förklaring än den som naturen själv kan ge.

*