Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Du talar kanske om det i förbigående och som om det gällde en vän eller bekant. Som ville du inte riktigt behöva stå för saken. I fall den du berättar om det för skulle skratta åt saken. Inte för att du är Rune. Något måste ett du heta.


Något litet om Rune





Du blir lätt stressad av frågor du skall svara på genast. Där du förväntas kunna göra något utöver det vanliga. Ofta blir det en blandning av infall och varje dags sysslor. Det en gör till vardags och plötsligt lust till att skapa, resa, lokalt gå ut och försöka vara ett möjligt engagerat själv. Skapandet och lusten går före allt annat ibland. Det viker också för nöd. Medicin, mat eller dryck. Kropp och själ. Det är möjligt att du reser dig upp och går, som av ett inre tvång. Du måste ut. Se något annat. Känna dig fri att bara dra in luft i dina lungor och höra andra ljud. Få känna att inga väggar kan hålla dig som fången. Trots du egentligen är fri att gå eller springa dit du vill. Om du bara visste vart att ta vägen, för en stund, ett par timmar, en vecka eller två. Söka springa ifrån dig själv. Skuggan som tycks jaga och plåga dig. Men vart du än tar vägen följer själen med. Du måste någonstans bli vän med dig själv och vända känslan av skuld och nederlag. För att kunna lyfta dig själv till ett värdigt och meningsfullt liv. Till en tillvaro av lugn och ro, till vett och sans.




Prosa (Fabel/Saga) av lodjuret/seglare VIP
Läst 261 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-10-18 00:38



Bookmark and Share


  Carola Bouvin
Fullkomligt normalt beteende hos många av oss, det finns många Rune ibland oss.
2017-10-18
  > Nästa text
< Föregående

lodjuret/seglare
lodjuret/seglare VIP